Feed aggregator

Histories of Global Capitalism

Social and Labour History News - Fri, 2017-06-02 09:39

 

"Histories of Global Capitalism"

with Prof. Sven Beckert (Harvard University)

9 – 13 October 2017, Lucerne

Application Deadline: 15 June 2017

Lucerne Master Classes offer doctoral students from Switzerland and from abroad an intensive exchange with internationally renowned researchers. Doctoral students will receive the opportunity to present their work to the other participants and to discuss it with the guest expert.

April 1917

I april månad 1917 förklarade USA krig mot Tyskland. Första världskriget rasade vid Sveriges tröskel och under denna månad kom startskottet för vad som ömsom kallats potatiskravaller och hungerdemonstrationerna, vilka sedan löpte över flera månader under resterande delen av året. De militära demonstrationerna tog fart likaså. Spänningarna ökade allt mer politiskt sett, med den nybildade Skyddskåren som kritiserades skarpt av socialdemokraterna.

7 april 1917 – krigsförklaringar och blodiga slag

President Woodrow Wilson tillfrågade amerikanska kongressen den 2 april om att skicka amerikanska trupper emot Tyskland, och efter några dagars betänketid gick kongressen honom till mötes. Krig förklarades mot Tyskland den 7 april. Wilson gjorde däremot klart att USA inte slogs som en allierad, utan som en associerad makt, där skälen uttrycktes som moraliska, och målet var att försvara demokratin och freden  i världen.

”Bloody April” har kommit att bli eftermälet till april 1917, inte bara för USA krigsförklaring men även som hänvisning till dödsfallen under Slaget vid Arras (Battle of Arras). I detta slag led de brittiska luftburna armén Royal Flying Corps svåra nederlag gentemot de tyska Luftstreitkräfte. Förlusterna var så pass stora att stridmoralen hotades. RFC gick däremot vinnande ur striderna.

Lenin på genomresa i Stockholm 1917-04-13. Bl.a. Inessa Armand, Otto Grimlund, Ture Nerman, Carl Lindhagen, Olga Ravitj, N. Krupskaja, Grigorij Zinovjev hans son Stiopa, Alexander Helphand-Parvus, Jelena Usijevitj-Kon., Fotograf: Axel Malmström, 1917. Fotosamlingen, 3331:2 ARAB

13 april 1917 – V.I. Lenins besöker Stockholm

På väg från exilen i Schweiz till Petrograd gör Lenin uppehåll i Stockholm för att träffa svenska socialdemokrater. I Ryssland hade tsaren störtats och februarirevolutionen inletts och Lenin ville ta del av denna. Från Zürich färdades han i tåg genom plomberat tåg genom Tyskland via båt till neutrala Sverige. Den schweziska vänstersocialisten Fritz Platten hjälpte till med förhandlingarna.

Lenin ankom till Sverige den 12 april 1917 till Trelleborg, dagen därpå var han framme i Stockholm. I Sverige var däremot motsättningarna mellan kommunisterna och de demokratiska socialisterna djupa, även vid Lenins besök. Motsättningarna inom socialdemokratin var påtagliga då önskemål fanns om att fängsla Lenin vid besöket, något som Hjalmar Branting däremot inte biföll. Otto Grimlund från ungdomsklubben i Malmö höll Lenin sällskap hela vägen till huvudstaden. Vid ankomsten till Stockholm togs Lenin emot av borgmästare Carl Lindhagen, Ture Nerman och riksdagsmannen Fredrik Ström. Besöket var kort, endast en dag.

Ryktesspridningen inför och under Lenins besök var påtaglig, bland annat sades det att han var tysk spion. Den svenska vänstern anslöt sig till en internationell protest mot kampanjen som drevs mot honom. Uttalandet undertecknades 13 april av Carl Lindhagen, Fredrik Ström, C.N. Carleson, Karl Kilbom och Ture Nerman. Splittringen inom socialdemokratin var redan ett faktum, Branting hade redan i februari 1917 på partiets kongress slagit fast att en uppgörelse mellan de två falangerna var nödvändig. Lenins besök underströk än mer denna delning. Under maj månad kom den nya grupperingen att gå under namnet Socialdemokratiska vänsterpartiet, sedermera Sveriges kommunistiska parti och det som idag är känt som Vänsterpartiet. (läs mer om detta under maj 1917).

16 april – 28 april – Hungerdemonstrationer över hela Sverige

Startskottet för hungerdemonstrationerna kom officiellt i Västervik i mitten av april 1917 där arbetarkontroll införs över samhället. Efter detta kom demonstrationerna sedan att rasa från 19 april till ca 29 april. Hungerrörelsens sprids över hela Sverige och hungermarscher genomförs i 23 städer. Den 27 april demonstrerar cirka 5000 kvinnor mot bristen på mjölk. Efter den 21 april utkristalliserades två aktionslinjer för demonstrationerna, en syndikalistisk och en socialdemokratisk.

Den 28 april har en privat skyddskår bildats i Stockholm för att upprätthålla ordningen vid förstamaj-demonstrationerna. Efter socialdemokratiskt angrepp i riksdagen upplöses kåren. Fram till 1 maj följde demonstrationerna oftare syndikalisternas linje än den reformistiska socialdemokratiska linjen. Detta innebar att protesterna ersattes med radikala tongångar där exempelvis monarkin skulle avsättas. Exempel till detta återfinns i Ivar Vennerströms tal i riksdagen, då han uppmanar sin valkrets Ådalen till besinning. Den 28 april publiceras likaså en ledare i Nya Norrland som manar till lugn. Natten till 29 april reser Vennerström till Ådalen från Stockholm och håller tal i Ådalen, med ett tydligt ställningstagande emot ungsocialismen (och deras hot att befria Amaltheamännen).

Den dåliga livsmedelsförsörjningen bidrog till protester och strejker över hela landet, den 22:a april demonstrerade exempelvis 10.000 utanför riksdagshuset. Den 27:e april demonstrerade 5000 kvinnliga fabriksarbetare mot mjölkbristen och höga livsmedelspriserna.

Hungerkravallerna 1917. En anhållen demonstrant förs bort. Fotosamlingen ARAB, 3331/1/2/110.

April 2017 – Militärdemonstrationer

Vid sidan av hungerdemonstrationerna ägde militärdemonstrationerna rum. Den socialistiska agitationen bidrog till att intensifiera de antimilitaristiska stämningarna i landet. Ett inslag i vänstersocialisternas taktik var att sätta upp Arbetare- och Soldatråd. Förberedelserna för revolt inom krigsmakten får betraktas som tämligen harmlösa. Men både civila och militära myndigheter var naturligtvis på sin vakt. Hela krigsmakten befann sig i alarmtillstånd när april månad nådde sitt slut år 1917.

För att kväsa oroligheterna drogs permissioner in och värnpliktiga förbjöds att delta i vissa möten. De pamfletter som delades ut av vänsterungdomar försökte stoppa, genom att infiltrera möten och sätta ut manskap vid statliga ämbetsverk. I Boden utbröt matstrejk 20 april, och i Stockholm kallades Stockholms frivilliga skyddskår samman bestående av män från landsorten, högskolestudenter frivilliga högermän för att bistå polismakten. Skyddskåren kritiserades starkt av socialdemokraterna och Socialdemokratiska vänsterpartiet, likaså instämde liberale Nils Edén. Tidningen Politiken svarade  med ett upprop för att bilda röda arbetaregarden.

Tips på litteratur:

Eliasson, Ulf (2006). I försvarets intresse : säkerhetspolisens övervakning och registrering av ytterlighetspartier 1917-1945 / Lund : Nordic Academic Press (Lettland)

Klockare, Sigurd (1967). Svenska revolutionen 1917-1918. Prismaserien, Stockholm: Prisma

Dahlberg, Hans (1999). Hundra år i Sverige – 1917, Stockholm, Albert Bonniers

”Lenin och den nordiska arbetarrörelsen” i En samnordisk antologi / med bidrag av Trond Hegna, Alfred Jensen, Gustav Johansson, Kåre Selnes, Atos Wortanen (1970)

Zubko, Marat Vasilevic [1985]. Lenin i Sverige året 1917. Göteborg ; Moskva : Fram : Progress

Lenin, Vladimir Il’ic (1979). Interviews 1917-1922. Institut für Marxismus-Leninismus beim ZK der SED . – Berlin : Dietz

Lenin, Vladimir Il’ic, (1974). Bolsjevikernas taktik under 1917. Stockholm : Socinform

Boktips maj 2017

Rosemary Feurer, Chad Pearson, red., Against labor : how U. S. employers organized to defeat union activism / Urbana : University of Illinois Press 2017, 269 s.

Denna bok handlar om organisering. Organisering från ovan istället för från nedan. Närmare bestämt: Hur arbetsgivare organiserar sig för att behålla, helst utvidga, sin kontroll över arbete och arbetskraft och för att, som en direkt följd av denna ambition, motverka, helst förhindra, all facklig motmakt. Ett genomgående argument i de essäer som utgör boken är, att likväl som det inte går att studera arbetsgivares antifackliga politik utan ett försök att förstå kapitalismens sociala historia, går det inte att förstå de senaste decenniernas högervridning utan att komma till tals med arbetsgivarnas aktivism i ett historiskt perspektiv.

Som bokens båda redaktörer skriver i ett förord, kan inte arbetsgivarnas ständigt återkommande försök att grundfästa sin makt över arbetarna till fullo förstås utan en sammanlänkning av en historia från ovan och från nedan. Detta då de tankar som föddes i hierarkins topp präglades av den kraft som en arbetarrörelse kunde uppvisa i hierarkins andra ände. Någon förståelse av arbetsgivarnas sätt att agera kan således inte uppnås utan att ta hänsyn till arbetarnas verksamhet (och vice versa); ett studium av de båda samtidigt klarlägger kapitalismens sociala historia. Bokens nio essäer utgår från förhållanden i Förenta staterna, men detta gör dem inte mindre intressanta för forskare och allmänhet i andra länder.

Birgitta Dahl, I rörelse : minnen från ett innehållsrikt liv/ Premiss, 2016. 327 s. : illustrerad

En av socialdemokratins verkliga trotjänare, Birgitta Dahl, skriver i denna självbiografi medryckande om sitt händelserika liv i demokratins och politikens tjänst. Född 1937 flyttade hon som barn mycket, då båda föräldrarna var folkhögskolelärare. Flera av hennes kvinnliga släktingar var lärare eller sjuksköterska. Det är därför inte konstigt att Birgitta Dahl kom att arbeta hela livet för jämställdhet mellan kvinnor och män.
Birgitta Dahl beskriver sig själv som en ”duktig flicka” och när hon efter studenten började studera i Uppsala blev hon snart engagerad inom socialdemokratiska studentföreningen Laboremus, och inom den socialdemokratiska nykterhetsrörelsen. När hon idag ser en man gå med barnvagn eller med ett barn i handen så blir hon glad. Så var det inte när hon växte upp. Flera viktiga jämställdhetsreformer, till exempel delad föräldraförsäkring, bär hennes signum.
1968 valdes hon, 31 år, in i riksdagens andra kammare. Andelen kvinnor i riksdagen var bara tolv procent och hela miljön präglades av det patriarkala arvet. Hon hånades i tidningarna för att hon tog med sig sina små barn till riksdagens, och t.o.m. ammade (dock inte i själva plenisalen, som en tidning skrev). Men också detta motstånd skulle med tiden kämpas ner. Under hennes tid infördes rätten till abort, förbud mot barnaga och ”våldtäkt inom äktenskapet”, fullt utbyggd barnomsorg, förbättrad sexualupplysning i skolan och en rad andra viktiga reformer. Hon skriver inte utan stolthet att när hon valdes till talman 1994 hade andelen kvinnor i riksdagen ökat till fyrtio procent, högst i världen!
Förödmjukande hatbrev och förtäckta eller öppna hot skulle hon få komma att leva med. Inte minst sedan hon starkt engagerade sig för Vietnam, i den socialdemokratiska Svenskakommittén för Vietnam. Hon redogör här noggrant för alla interna strider inom Vietnamrörelsen. Vid en demonstration 1972 blev hon arresterad och under förödmjukande former förhörd av polisen, ända tills hon meddelade att hon var riksdagsledamot! 2008 brändes delar av familjens sommarhus ner i en mordbrand i Öregrund.
Birgitta Dahl reste oerhört mycket och hade flera internationella uppdrag inom FN. Under många år var hon en kontroversiell miljö- och energiminister, illa sedd av företag, fackförbund och kommuner, som varit vana att ta lättvindigt på miljöföreskrifterna, om sådana fanns. Hon fick på sitt bord arbetet efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986, bara månader efter mordet på Olof Palme, och verkade för förbud mot freoner inom industrin. Idogt arbetade hon för löftet om att kärnkraften skulle avvecklas till år 2010, men 1986 blev hon miljöminister, i det departement hon själv varit med om att starta, och efter valet 1991 flyttades hon igen, då Göran Persson ansågs olämplig att i opposition bli socialpolitisk talesperson. Den lojala Birgitta Dahl åtog sig det nya uppdraget, och beklagar i boken att hon tvingades släppa miljöfrågorna.
1994 till sin pensionering 2002 var hon riksdagens talman. När hon efter ett långt liv ser tillbaka känner hon sig både ”allvarlig och sorgsen” över världsläget, och över hur den offentliga välfärden i Sverige delvis nedmonterats, något som hon menar startade 1991 efter finanskrisen, och med en ny finansminister, Allan Larsson, som var svår att samarbeta med. Däremot är hon inte ”desillusionerad”. ”Så länge det finns människor som orkar och vågar slåss för det de tror på, finns det hopp för framtiden, hur mörk världen än ter sig” avslutar hon boken.

Johan Sundeen, 68-kyrkan : svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965-1989/ Bladh by Bladh, 2017. 491 s.

Idéhistorikern Johan Sundeens bok om den kristna vänsterns utbredning  i Sverige under de tumultartade åren kring 1968, ingår i ett forskningsprojekt, ”Arvet efter 1968”, som en av åtta specialstudier. I förordet konstaterar han att ”kristna personers och grupperingars bidrag till vänstervridningen av svensk opinion framstår som påtagligt undervärderat av historieskrivningen”.

Tidskrifter som nagelfars är Kristet Forum, Vår Kyrka, och Vår Lösen. Här menar författaren både hyllades och försvarades i artiklar diktaturer som Kina, Kuba, Vietnam och Nordkorea. I ett särskilt kapitel tar han upp Stockholmsprästen Lars Carlzons engagemang för DDR-Östtyskland. De ”röda prästerna i Lund” som engagerade sig i Vietnamfrågan utforskas, de som i Expressen kallades ”Jesu guerilla”. När ärkebiskop Ruben Josefsson i samma tidning trodde av vänster-prästerna skulle bli ett ”relativt kortlivat fenomen” så motsägs det av författaren, som tvärtom menar att den svenska kyrkan radikaliserats påtagligt. Han exemplifierar med den tidigare ärkebiskopen K.G. Hammar. Han menar att klasskampen från 1968 flyttades in i kyrkorummet och att Bibeln betraktades som en ”politisk urkund”. En central organisation var den av professor Per Frostin ledda Kristna studentrörelsen i Sverige (KRISS).
Samtidigt hävdar Sundeen att det bland vanliga aktivt kristna fanns mycket få som kallade sig ”kommunister”, och inom frikyrkorna i stort sett inga. Bland de intellektuella unga prästerna fanns många inslag av det som i England kallades The New Left. I Sverige representerades den nya vänstern av t.ex. Göran Therborns bok En ny vänster (1966). Viktigt var vad idéhistorikern Svante Nordin kallar ”traditionsförkastelse”.  Sundeen söker också efter liknande uttryck inom den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen., som han menar på 1960-talet blev ”en yta för artikulerande av marxistisk ideologi”. En rest av detta menar han är det inom svenska kyrkan radikala debattforumet Seglora kyrka, där bl.a. socialdemokraten Helle Klein ingår.

Boktips maj 2017

Rosemary Feurer, Chad Pearson, red., Against labor : how U. S. employers organized to defeat union activism / Urbana : University of Illinois Press 2017, 269 s.

Denna bok handlar om organisering. Organisering från ovan istället för från nedan. Närmare bestämt: Hur arbetsgivare organiserar sig för att behålla, helst utvidga, sin kontroll över arbete och arbetskraft och för att, som en direkt följd av denna ambition, motverka, helst förhindra, all facklig motmakt. Ett genomgående argument i de essäer som utgör boken är, att likväl som det inte går att studera arbetsgivares antifackliga politik utan ett försök att förstå kapitalismens sociala historia, går det inte att förstå de senaste decenniernas högervridning utan att komma till tals med arbetsgivarnas aktivism i ett historiskt perspektiv.

Som bokens båda redaktörer skriver i ett förord, kan inte arbetsgivarnas ständigt återkommande försök att grundfästa sin makt över arbetarna till fullo förstås utan en sammanlänkning av en historia från ovan och från nedan. Detta då de tankar som föddes i hierarkins topp präglades av den kraft som en arbetarrörelse kunde uppvisa i hierarkins andra ände. Någon förståelse av arbetsgivarnas sätt att agera kan således inte uppnås utan att ta hänsyn till arbetarnas verksamhet (och vice versa); ett studium av de båda samtidigt klarlägger kapitalismens sociala historia. Bokens nio essäer utgår från förhållanden i Förenta staterna, men detta gör dem inte mindre intressanta för forskare och allmänhet i andra länder.

Birgitta Dahl, I rörelse : minnen från ett innehållsrikt liv/ Premiss, 2016. 327 s. : illustrerad

En av socialdemokratins verkliga trotjänare, Birgitta Dahl, skriver i denna självbiografi medryckande om sitt händelserika liv i demokratins och politikens tjänst. Född 1937 flyttade hon som barn mycket, då båda föräldrarna var folkhögskolelärare. Flera av hennes kvinnliga släktingar var lärare eller sjuksköterska. Det är därför inte konstigt att Birgitta Dahl kom att arbeta hela livet för jämställdhet mellan kvinnor och män.
Birgitta Dahl beskriver sig själv som en ”duktig flicka” och när hon efter studenten började studera i Uppsala blev hon snart engagerad inom socialdemokratiska studentföreningen Laboremus, och inom den socialdemokratiska nykterhetsrörelsen. När hon idag ser en man gå med barnvagn eller med ett barn i handen så blir hon glad. Så var det inte när hon växte upp. Flera viktiga jämställdhetsreformer, till exempel delad föräldraförsäkring, bär hennes signum.
1968 valdes hon, 31 år, in i riksdagens andra kammare. Andelen kvinnor i riksdagen var bara tolv procent och hela miljön präglades av det patriarkala arvet. Hon hånades i tidningarna för att hon tog med sig sina små barn till riksdagens, och t.o.m. ammade (dock inte i själva plenisalen, som en tidning skrev). Men också detta motstånd skulle med tiden kämpas ner. Under hennes tid infördes rätten till abort, förbud mot barnaga och ”våldtäkt inom äktenskapet”, fullt utbyggd barnomsorg, förbättrad sexualupplysning i skolan och en rad andra viktiga reformer. Hon skriver inte utan stolthet att när hon valdes till talman 1994 hade andelen kvinnor i riksdagen ökat till fyrtio procent, högst i världen!
Förödmjukande hatbrev och förtäckta eller öppna hot skulle hon få komma att leva med. Inte minst sedan hon starkt engagerade sig för Vietnam, i den socialdemokratiska Svenskakommittén för Vietnam. Hon redogör här noggrant för alla interna strider inom Vietnamrörelsen. Vid en demonstration 1972 blev hon arresterad och under förödmjukande former förhörd av polisen, ända tills hon meddelade att hon var riksdagsledamot! 2008 brändes delar av familjens sommarhus ner i en mordbrand i Öregrund.
Birgitta Dahl reste oerhört mycket och hade flera internationella uppdrag inom FN. Under många år var hon en kontroversiell miljö- och energiminister, illa sedd av företag, fackförbund och kommuner, som varit vana att ta lättvindigt på miljöföreskrifterna, om sådana fanns. Hon fick på sitt bord arbetet efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986, bara månader efter mordet på Olof Palme, och verkade för förbud mot freoner inom industrin. Idogt arbetade hon för löftet om att kärnkraften skulle avvecklas till år 2010, men 1986 blev hon miljöminister, i det departement hon själv varit med om att starta, och efter valet 1991 flyttades hon igen, då Göran Persson ansågs olämplig att i opposition bli socialpolitisk talesperson. Den lojala Birgitta Dahl åtog sig det nya uppdraget, och beklagar i boken att hon tvingades släppa miljöfrågorna.
1994 till sin pensionering 2002 var hon riksdagens talman. När hon efter ett långt liv ser tillbaka känner hon sig både ”allvarlig och sorgsen” över världsläget, och över hur den offentliga välfärden i Sverige delvis nedmonterats, något som hon menar startade 1991 efter finanskrisen, och med en ny finansminister, Allan Larsson, som var svår att samarbeta med. Däremot är hon inte ”desillusionerad”. ”Så länge det finns människor som orkar och vågar slåss för det de tror på, finns det hopp för framtiden, hur mörk världen än ter sig” avslutar hon boken.

Johan Sundeen, 68-kyrkan : svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965-1989/ Bladh by Bladh, 2017. 491 s.

Idéhistorikern Johan Sundeens bok om den kristna vänsterns utbredning  i Sverige under de tumultartade åren kring 1968, ingår i ett forskningsprojekt, ”Arvet efter 1968”, som en av åtta specialstudier. I förordet konstaterar han att ”kristna personers och grupperingars bidrag till vänstervridningen av svensk opinion framstår som påtagligt undervärderat av historieskrivningen”.

Tidskrifter som nagelfars är Kristet Forum, Vår Kyrka, och Vår Lösen. Här menar författaren både hyllades och försvarades i artiklar diktaturer som Kina, Kuba, Vietnam och Nordkorea. I ett särskilt kapitel tar han upp Stockholmsprästen Lars Carlzons engagemang för DDR-Östtyskland. De ”röda prästerna i Lund” som engagerade sig i Vietnamfrågan utforskas, de som i Expressen kallades ”Jesu guerilla”. När ärkebiskop Ruben Josefsson i samma tidning trodde av vänster-prästerna skulle bli ett ”relativt kortlivat fenomen” så motsägs det av författaren, som tvärtom menar att den svenska kyrkan radikaliserats påtagligt. Han exemplifierar med den tidigare ärkebiskopen K.G. Hammar. Han menar att klasskampen från 1968 flyttades in i kyrkorummet och att Bibeln betraktades som en ”politisk urkund”. En central organisation var den av professor Per Frostin ledda Kristna studentrörelsen i Sverige (KRISS).
Samtidigt hävdar Sundeen att det bland vanliga aktivt kristna fanns mycket få som kallade sig ”kommunister”, och inom frikyrkorna i stort sett inga. Bland de intellektuella unga prästerna fanns många inslag av det som i England kallades The New Left. I Sverige representerades den nya vänstern av t.ex. Göran Therborns bok En ny vänster (1966). Viktigt var vad idéhistorikern Svante Nordin kallar ”traditionsförkastelse”.  Sundeen söker också efter liknande uttryck inom den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen., som han menar på 1960-talet blev ”en yta för artikulerande av marxistisk ideologi”. En rest av detta menar han är det inom svenska kyrkan radikala debattforumet Seglora kyrka, där bl.a. socialdemokraten Helle Klein ingår.

Rereading histories of labour and livlihood under British rule

PRESENTATIONS AND CONVERSATIONS

REREADING HISTORIES OF LABOUR AND LIVLIHOOD UNDER BRITISH RULE – CLIMATE, WORK, COMMERCE AND POLITY IN NORTH-EASTERN INDIA 1790-1940

Prof. RANA BEHAL, Association of Indian Labour Historians
Prof. GUNNEL CEDERLÖF, Linnaeus University

Contact: silke.neunsinger[a]arbark.se

The growing demand for raw materials and other tropical products in the West led to the setting up of modern plantations as agro-industrial enterprises by British capital in several colonies of the British Empire, including India, during nineteenth and early twentieth centuries. This demand for raw materials and other tropical agricultural products in the West opened up large scale plantations by the European capital for the production of commodities like tea, coffee, tobacco and rubber for global markets.

Modern industrial capitalism and the colonisation by Asia, Africa, the Caribbean and other parts of the world by the British triggered the massive mobilisation of labour from Indian agrarian communities across diverse geographical locations.

The political situation of Assam at the end of the eighteenth and the beginning of nineteenth centuries provided an opportunity for British intervention in the North-Eastern part of the Indian subcontinent. A region characterised by its extensive and dense forests, large numbers of small and big rivers, and a tropical climate with plentiful rainfall.
Classification of these dense and extensive forests as waste lands by the British colonial power fitted very well the Imperial ideological rhetoric of ‘civilizing’ mission by ‘developing’ the ‘Wastes’ into productive lands. The ‘discovery’ of the existence of a tea plant in Upper Assam growing in this conducive climate and rainfall by a ‘Scientific Committee’ of East India Company generated the demand for opening plantations for commercial production by the private British capital.

CfP: Activism speeches in environmental controversies: social constructions, legitimisations, limitations

Social and Labour History News - Tue, 2017-05-30 15:24

 

"Activism speeches in environmental controversies: social constructions, legitimisations, limitations"

International symposium, Metz, FR, 22, 23 and 24 November 2017

Argument

CfP: International Migration in the XXIst century

Social and Labour History News - Tue, 2017-05-30 15:05

 

Topics

The second conference organized by the Research Center of Global Education and Culture of Yeditepe University will be conducted on the theme "International Migration in the XXIst century" with the participation of academicians and international migration specialists. The conference will take place on the 10-11 October 2017, in the Yeditepe University in Istanbul.

The topics of the conferences will be:

CfP: State Socialism, Heritage Experts and the Internationalism in Heritage Protection after 1945

Social and Labour History News - Tue, 2017-05-30 12:01

 

Conference "State Socialism, Heritage Experts and the Internationalism in Heritage Protection after 1945"

University of Exeter and Herder-Institute for Historical Research on East Central Europe - Member of the Leibniz-Association, 21.11 to 22.11 2017

CfP: Geographies of World History

Social and Labour History News - Tue, 2017-05-30 11:27

 

CFP: Geographies of World History

September 30, 2017

University of Cambridge

Sponsored by the Royal Historical Society

 

CfP: Economic History Society Annual Conference 2018

Social and Labour History News - Tue, 2017-05-30 11:22

 

Economic History Society Annual Conference 2018

The 2018 Annual Conference will be held at Keele University, Friday 6 - Sunday 8 April.

Call for Academic Papers

CfP: Frauen in den Revolutionen des 20. Jahrhunderts: interkulturelle Reflexionen

Social and Labour History News - Tue, 2017-05-30 11:13

 

Frauen in den Revolutionen des 20. Jahrhunderts: interkulturelle Reflexionen

Vor hundert Jahren, in der Endphase des Ersten Weltkrieges fanden im Russischen und Deutschen Reich die Revolutionen statt, die die Nachkriegsgeschichte Europas radikal veränderten. In den beiden Ländern führten Revolutionsbewegungen zum Sturz der Monarchie. In Russland etablierte sich nach der Oktoberrevolution 1917 die Macht der Sowjets. In Deutschland entstand eine parlamentarische Demokratie, die Weimarer Republik.

CfP: Historiography of Central European Communism Reconsidered: Patterns of Interpretation and Writing Strategies

Social and Labour History News - Tue, 2017-05-30 11:07

 

Conference "Historiography of Central European Communism Reconsidered: Patterns of Interpretation and Writing Strategies"

Warsaw University, 21. 09. 2017 & 22. 09. 2017

Radikale Überzeugungstäter? Studentische Protest- und Gewaltformen zwischen den Befreiungskriegen und dem Bologna-Prozess

Social and Labour History News - Tue, 2017-05-30 09:51

 

Konferenz: Radikale Überzeugungstäter? Studentische Protest- und Gewaltformen zwischen den Befreiungskriegen und dem Bologna-Prozess

Termin: 6. - 7. Juli 2017

Tagungsort: Alfried Krupp Wissenschaftskolleg Greifswald

Tagungsleitung: Prof. Dr. Oliver Auge und Martin Göllnitz, M.Ed. (beide Abt. für Regionalgeschichte der CAU zu Kiel)

CfP: Industry.Heritage.Landscape. Constructions of Identity in “Post”-Industrial Societies

Social and Labour History News - Tue, 2017-05-30 09:42

 

Industry.Heritage.Landscape
Constructions of Identity in “Post”-Industrial Societies
6.-7. October 2017, TU Berlin

The Forum takes place as part of the Annual Meeting & Conference (5.-7.10.2017) of the Arbeitskreis für Theorie und Lehre der Denkmalpflege e.V. in cooperation with the DFG Research Training Group 2227 “Identity and Heritage”. For further information please see http://www.hsozkult.de/event/id/termine-33691

Religion and Socialism in the long 1960's. Encounter and Legacies in Eastern and Western Europe

Social and Labour History News - Tue, 2017-05-30 09:35

 

Conference: "Religion and Socialism in the long 1960's. Encounter and Legacies in Eastern and Western Europe".

15-06-2017, 16.30, Old COurt Room, Faculty of Theology and Religious Studies, Oude Boteringestraat 38, Groningen, NL.

 

Conveners: Todd Weir, University of Groningen, Heléna Tóth, Bamberg University

Geschichte der Arbeitswelten und der Gewerkschaften

Social and Labour History News - Tue, 2017-05-30 09:29

 

Kolloquium "Geschichte der Arbeitswelten und der Gewerkschaften", 14.07.2017, Bielefeld - Graduate School in History and Sociology

Colloque Pierre Renouvin

colloque international

Pierre Renouvin, Jean-Baptiste Duroselle. La construction d'une discipline, l'histoire des relations internationales
7-8 juin 2017 : Institut historique allemand
9 juin 2017 : Centre Panthéon

Pages

Subscribe to Social History Portal aggregator